Allt fler utesluter gluten från sin kost – men är rädslan verkligen befogad?
”Jag uteslöt gluten för ett år sedan”, säger den 29-årigen styrkelyftaren Colin. ”Tidigare blev jag uppsvälld och fick magproblem när jag åt vissa typer av bröd och bakverk, men nu märker jag sällan av dessa symptom – såvida jag inte äter pizza på mina fuskdagar! Jag märker verkligen en enorm skillnad.”
Colin är inte ensam. Tusentals människor har uteslutit gluten för att bli av med uppsvälldhet, gasbildningar och matsmältningsproblem – ofta med ett väldigt positivt resultat som följd. Denna massrörelse tog fart efter att en vetenskaplig studie från 2012 publicerades i tidskriften Gastrointestinal Endoscopy Clinics of North America, där konceptet glutenkänslighet utan celeaki – ett tillstånd där de proteiner som återfinns i spannmål orsakar mag- och tarmbesvär – introducerades.
Sedan dess har glutenkänslighet blivit ett allt vanligare hälsoproblem, och idrottsmän som tennisstjärnan Novak Djokovic och längdhopparen Greg Rutherford har börjat förespråka en glutenfri kost. Detta har också gett ett uppsving för glutenfria produkter, då allt från glutenfria kex till fiskpinnar numera inte bara återfinns i hälsokostbutiker, utan även i vanliga snabbköp.
Mitt i all uppståndelse har flera läkare och forskare börjat ifrågasätta demoniseringen av gluten och de åtgärder folk vidtar för att undvika den. Därför frågar vi oss om man verkligen ska utesluta gluten från sin kost?
Ett korn av sanning
”Det är en hype – de allra flesta är faktiskt inte överkänsliga mot gluten”, säger nutritionisten Laurent Bannock. ”Runt en av 100 lider av glutenintolerans, eller celeaki, vilket är en allvarlig autoimmun respons som påverkar kroppens förmåga att ta upp näringsämnen i tunntarmen. I dessa fall är det enda alternativet att utesluta gluten i kosten, men det betyder inte att alla andra måste göra det.”
”Missvisande information har resulterat i en glutenhysteri”, säger nutritionisten Kate Arnold. ”Människan har ätit bröd i flera generationer utan problem, men nu är det massproducerade brödet fullt med tillsatser och kemikalier, och ofta har det heller inte fått jäsa ordentligt. Detta gör att det blir svårare för kroppen att smälta brödet – i synnerhet om du har låga nivåer av mikrobiotika, bakterierna som lever i tarmarna, vilket kan orsakas av för mycket processade kolhydrater i kosten.”
”Spannmålsbaserade livsmedel kan orsaka ett flertal olika matsmältningsproblem – i synnerhet livsmedel som innehåller mycket av de jäsbara sockerarter och fibrer som tillsammans kallas för FODMAPs”, säger Bannock. ”Folk antar att det är gluten som orsakar problemen, diagnostiserar sig själva som glutenkänsliga och utesluter gluten från sin kost. På så vis går de miste om flera värdefulla näringsämnen utan någon egentlig anledning.”
Mat på hjärnan
Precis som med många andra sjukdomar finns det också en psykosomatisk aspekt av glutenintolerans. ”Om man intalar sig själv att man är intolerant mot ett visst livsmedel, så kan det få betydande effekter när det kommer till känslor, beteenden och fysiska reaktioner”, säger psykologen Laura Edwards. ”Man kan bli mer selektiv i hur man uppmärksammar fysiska symptom, vilket kan trigga känslor av stress och oro, vilket i sin tur kan förvärra de fysiska reaktionerna.”
På samma sätt kan uteslutandet av ett livsmedel man uppfattar som problematiskt fungera som ett effektivt placebo. ”Om man tror att man blir botad genom att utesluta ett visst livsmedel från kosten kan det ha en väldigt positiv effekt”, säger Edwards. ”I synnerhet om man känner att man får mer kontroll över sin situation och ångesten dämpas.”
Spannmål i sikte
Även om just Colin mår bättre efter att ha uteslutit gluten, så kanske det finns andra metoder som ger bättre resultat? Vilken är egentligen den bästa strategin? ”Man får testa sig fram”, säger Arnold. ”Hembakat och ekologiskt råg- och surdegsbröd innehåller färre tillsatser. Om du är övertygad om att bröd är orsaken till dina problem, ska du inte äta bröd eller några spannmålsbaserade livsmedel alls under en vecka. Testa sedan att äta livsmedel baserade på ett nytt sädesslag varje vecka tills symptomen återkommer. Då får du reda på vad som orsakar problemet.” När du väl har identifierat och uteslutit det problematiska sädesslaget kan du njuta av de andra utan besvär och dra nytta av det varierade näringsinnehållet i din kost.
”Även om du har besvär med flera olika sädesslag så måste du inte sluta äta dem helt och hållet”, säger Bannock. ”Skär ner din konsumtion till ett par portioner i veckan istället för att äta dem varje dag. Då hittar du kanske den mängd vid vilken kroppen kan tolerera dem och symptomen avtar.”
