DNA-träning, digitala tatueringar och biff utskriven på labbet – tekniken håller på att förändra vårt sätt att hålla oss i form. Vi tittar närmare på träningens framtid.
2015: Vid horisonten
Produkter som Samsung Gear och Google Glass och tillverkare som Fitbit och Misfit gör det uppenbart: marknaden för wearables växer snabbt och vi lär få se många fler spännande framsteg under 2015. ”Den digitala hälsorevolutionen som växte fram ur rörelsen quantified self [som förespråkar data- och teknikintegration i människors vardag] har exploderat”, säger Jack Kreindler, medicinsk chef på Centre for Health and Human Performance i Storbritannien. ”För inte så länge sedan var information av detta slag endast tillgänglig för elitidrottare. I dag kan vi köpa produkter som ger oss tillgång till den på Amazon.”
Vi kan också räkna med att få se en alltmer utbredd användning av medicinska trådlösa produkter som Vital Connects HealthPatch och Zephyrs BioPatch. ”HealthPatch mäter användarens hjärtfrekvens, hållning, andningsfrekvens och kroppstemperatur och ger användaren förstklassig telemetri i form av enkla engångsplåster som gör det lättare för folk att förstå sig på sådant som energiåtgång och återhämtning”, säger Kreindler. ”Vissa företag hävdar att vi snart till och med kommer att kunna mäta blodsockret med infraröd teknik, så att man slipper befatta sig med nålar.”
Wearables
Smart teknik kommer i allt högre grad att byggas in i våra kläder. Sommaren 2015 ska företaget SmartLife lansera tvättbara baslagerkläder och t-shirtar som mäter hjärtfrekvensen och registrerar hur mycket användaren svettas. ”Det normala är att sensorer samlar in data från accelerometrar som mäter hur användaren rör sig, utan att några biofysiska mätningar görs”, säger Ben McCarthy, utvecklingsansvarig på företaget SmartLife, som tillverkar träningsutrustning. ”Men de här produkterna samlar verkligen in biofysisk information om kroppen, inklusive hjärtats elektriska aktivitet och andningsfrekvensen.
Tekniken kommer också att bli mer målinriktad. Ett exempel är företaget Sensoria Fitness smarta strumpor, som mäter kadens, fotisättning och steglängd. Ett annat exempel är Atlas, en wearable som hjälper styrketränande individer att utföra sina övningar på rätt sätt och som även registrerar antalet repetitioner. ”Den är programmerad för att känna igen rörelsemönster”, säger Atlas VD Peter Li. ”Tänk dig att du ritar en prick på ett armband och sedan flyttar runt det. Atlas kartlägger prickens bana i tre dimensioner och avkodar allt brus för att komma fram till vilka rörelser som görs. Först byggde vi en databas som gör att eventuella misstag kan korrigeras ifall man till exempel inte gör sina knäböj tillräckligt djupt eller om man hjälper till med ryggmusklerna när man gör en bicepscurl. Som alternativ erbjuder vi skaderapportering, så att det i takt med att användarantalet ökar kommer att vara möjligt att extrapolera data från personer med dåliga knän eller smärta i ländryggen och hitta de bakomliggande orsakerna.”
Designergener
Tack vare laboratorietester som erbjuds av företag som Genova Diagnostics och Inside Tracker lär individuellt anpassade läkemedel och kosttillskott också vara någonting som kommer att utvecklas under år 2015. ”På bara några timmar kan företaget Theranos identifiera 30 markörer i blodet utifrån en enda droppe, vilket är intressant för personer som vill veta vad ett visst kosttillskott har för effekt”, säger Kreindler.
Många idrottare kommer att göra formliga djupdykningar i sina gener. Redan i dag erbjuder företaget DNAFit gentester för specifika markörer för bara dryga tusenlappen. ”Generna kan visa hur man bör motionera och vad man bör äta”, säger 400-meterslöparen Andrew Steele, som är testspecialist på DNAFit. En av generna som undersöks är ACTN3, som har med kraft och utmattning att göra, och ARG16/Gly, som identifierar en individs motståndskraft mot viktminskning. ”När vi känner till dina styrkor, vet om du riskerar att drabbas av skador och har koll på hur väl du återhämtar dig efter ett träningspass, kan vi göra anpassningar utifrån dina egenskaper. Vi kan till exempel skräddarsy antalet repetitioner och set så att dina medfödda styrkor utnyttjas på bästa sätt. Med hjälp av nutrigenetik kan vi ta reda på hur känslig en viss individ är för fett och kolhydrater, varifrån han eller hon får sin energi och vad han eller hon bör äta.”
Redo för träning
Kevin Currell, kostansvarig på English Institute of Sport, tror att det kommer att dröja 50–60 år innan gentesterna kan ge oss den information som vi verkligen vill åt, men han förutspår att det inom en snar framtid kommer att finnas mer hälsosam snabbmat. ”Vi kommer kanske att få se en ökning av antalet hälsosamma torkade livsmedel. Sådana används redan i dag av idrottare som är ute och reser när de vill vara säkra på att få i sig bra mat.”
Och för att understryka någonting som våra läsare har känt till i många år: protein kommer att bli mer allmänt erkänt som en oumbärlig del av en sund kosthållning. Det menar Luke Heeney, företaget Science In Sports nya produktchef. ”Protein kommer att användas i nya former. Jag räknar med att få se fler proteindrycker i affärerna. Och flaskor med skruvkorkar som släpper ner ett pulver i en vätska så att man får en nyblandad mix.”
2018:Nästa stora grej
Inom tre år kommer amatöridrottare att ha bättre tillgång till verktyg för dataanalys som Adidas miCoach Smart Ball och Sonys Smart Tennis Sensor, en liten pryl som bara väger åtta gram och som mäter racketens sving, bollens skruv och olika träffzoner – allt för att göra det enklare att bli en bättre spelare.
Kulturen kring fysisk träning kommer sannolikt också att förändras. Kortare, mer målinriktad träning lär bli alltmer populär bland yrkesverksamma människor med ont om fritid. ”Våra kunskaper om att högintensiv motståndsträning dramatiskt kan minska tiden som krävs för att förbättra en persons kondition, vikt och kroppskonstitution växer”, säger Kreindler.
Företaget Milon har exempelvis skapat sin så kallade Strength-Endurance Circuit, som består av ett antal träningsmaskiner som enligt Milon gör det möjligt att träna hela kroppen på bara 17,5 minuter. ”Milons cirkelträning ger enastående resultat på kort tid, vilket gör det möjligt för den som tränar att hantera en betydligt större belastning.”
Vi kan också förvänta oss en kraftig ökning av antalet virtuella träningssystem. Professionella Formel 1-förare, cyklister och skidåkare använder sig redan av denna teknik för att förbereda sig inför tävlingar, men med ständigt förbättrade virtual reality-system från företag som Zwift och TacX kan även motionärers prestationer förbättras med virtuell träning.
CELLSAM TEKNIK
Enligt marknadsanalysföretaget CCS Insight förväntas leveranserna av smarta wearables öka från 9,7 miljoner år 2013 till 135 miljoner år 2018, men vi kommer att få se mer avancerad teknik som Moxy Monitor, som använder infrarött ljus för att visa hur stor andel av hemoglobinet i musklernas kapillärer och celler som är mättat med syre, så att man kan mäta sina trösklar för anaerob träning och mjölksyra och arbeta effektivt. ”Med wearables kommer det också att gå att registrera musklernas elektriska aktivitet med elektromyogram (EMG)”, säger McCarthy. ”Det innebär att vi kan säga exakt när du ska lämna fotbollsplanen eller vilka du bör passa eftersom de är piggast.”
Det kommer också att komma nya metoder för datainsamling. Google och läkemedelsföretaget Novartis arbetar med en smart kontaktlins som mäter blodsockerhalten, medan en grupp amerikanska forskare är i färd med att utveckla ett fem kvadratcentimeter stort plåster som innehåller 3 600 flytande kristaller och som ska kunna mäta dels hudens temperatur, dels cirkulationen. Tack vare Qualcomm Tricorder XPrize, som tingar tio miljoner dollar (cirka 75 miljoner kronor) i prissumma, kommer vi kanske snart att få se en tricorder à la Star Trek – en bärbar pryl som kan diagnosticera melanom, hypertoni eller körtelfeber. ”I en nära framtid kommer vi att få se digitala tatueringar som används för att registrera olika kroppsfunktioner”, säger Kreindler.
Futuristen Maneesh Juneja, som intresserar sig för digitaliserad hälsovård, tror att den allra viktigaste frågan är vad vi ska göra med all information som samlas in. ”Efter hand som nanosensorer – som kan injiceras, sväljas eller implanteras under huden – utvecklas kommer en helt vanlig fitnessentusiast, i realtid, veta mer om vad som händer i kroppen än vad idrottsforskarna visste för fem år sedan”, säger han. ”Nackdelen med detta är vad man skulle kunna kalla ett informationsöverskott. Behöver vi verkligen information i realtid om vad som händer i kroppen när vi idrottar?”
Värt att tänka på
Den stora utvecklingen inom näringslära under de närmaste tre åren kommer att bli en övergång mot att optimera kroppens anpassningsförmåga. ”Den senaste forskningen rör samspelet mellan mat och träning”, säger Currell. ”Vi tränar för att få bättre kondition, bygga muskler och springa maraton, så vi kommer att fokusera på hur näringen bidrar till att förbättra den anpassningen. De senaste tio åren har vi pratat om ’påfyllning’ och ’återhämtning’. Det nya är ’anpassning’.”
Heeney tror att forskningen kommer att gå framåt på två andra viktiga områden. ”Vi kommer att se en mer utbredd användning av nitrater, som vidgar blodkärlen och möjliggör en effektivare användning av syret, och det kommer att vara mer fokus på vårt intag av kolhydrater. Vi vet hur kolhydraterna fungerar, men finns det ett radikalt bättre sätt att få i sig dem? Det är nyckelfrågan.”
2020 OCH FRAMÅT: Träningens framtid
År 2020 kommer vi att ha gjort ännu större framsteg på det livsmedelsvetenskapliga området. Eventuellt har vi också nya källor till protein. Det nystartade amerikanska företaget Modern Meadow tittar närmare på potentialen i 3D-utskrifter av kött med patroner fyllda med levande celler, medan den ideella organisationen New Harvest undersöker möjligheterna med odlat kött som får växa i en näringsrik soppa i en bioreaktor. I fjol lyckades Mark Post vid Universiteit Maastricht i Nederländerna odla fram en hamburgare i laboratoriemiljö. Och molekylärbiologen Pat Brown vid Stanford University är i färd med att utveckla en växtbaserad hamburgare som lär vara omöjlig att skilja från riktigt kött.
Sannolikt kommer vi också att få se mer trixande med maten. Wade Young, som är docent i livsmedelsvetenskap och näringslära vid University of Florida, har använt sig av pulserande ljus för att deaktivera proteinerna Ara h1-h3 i jordnötter, som utlöser allergiska reaktioner. Det är en fingervisning om att ett antal olika anpassningar av livsmedel kommer att göras i framtiden. En forskargrupp vid Heriot-Watt University och University of Edinburgh har arbetat med användning av naturliga proteiner, dels som ersättning för fett, dels för att slippa behöva använda tillsatser i livsmedel. I dag bedrivs den här forskningen av spin-off-företaget Nandi Proteins.
Sjukdomsövervakning
Träningsvärlden kommer sannolikt att dra nytta av stora framsteg på näringsområdet som görs inom helt andra områden. ”När man började använda rödbetsjuice för att förbättra prestationsförmågan kom den upptäckten från blodtrycksforskning. I framtiden kan det uppstå liknande situationer, eftersom de flesta forskningsmedel trots allt går till sjukdomsforskning och läkemedelsutveckling”, säger Currell. ”Diabetes ger upphov till metaboliska reaktioner i musklerna som inte skiljer sig särskilt mycket från dem som man ser hos elitidrottare. Användningsområdena kan vara många.”
En annan sak som kan komma att förändras mycket är hur vi kontrollerar livsmedel och läkemedel och hur vi håller koll på hur vi mår. Företaget Proteus har utvecklat Helius, ett bara en kvadratmillimeter stort mikrochips (ungefär som ett sandkorn) som kan sväljas och som därefter registrerar hur kroppen reagerar på läkemedelsbehandling, vila och aktivitet. Ny teknik kan också komma att utnyttjas, exempelvis användning av de kemiska mönster av över tretusen organiska ämnen i andedräkten som skapar ett unikt ”luktavtryck”. Det skulle kunna användas för att spåra sjukdomar och hälsobesvär.
Läkaren Andrei Semikhodskii, som sitter i företaget DNAFits styrelse som vetenskaplig rådgivare, tror att priset för NGS-sekvensering (new generation sequencing), som gör det möjligt att sekvensera ett helt mänskligt genom, kommer att ha sjunkit kraftigt till år 2020. ”Om fem år kommer NGS-sekvensering att kosta runt tusen dollar [cirka 7 500 kronor] per mänskligt genom, och de flesta genetiska analyser kommer att göras med den tekniken”, säger han. ”Genetisk information som förvärvas på detta vis lagras i databaser, och så snart tillförlitlig vetenskaplig information finns att tillgå läggs exempel på genetiska kopplingar till i beskrivningen av individens genom.”
Vid det här laget kommer wearables att ha spridits till nya områden. ”De kommer att omfatta hjärnvågsanalys genom elektroencefalografi (EEG) eller blinkanalys genom elektrookulografi (EOG)”, säger McCarthy. Li räknar med att Atlas kommer att vidga sin verksamhet på många olika sätt. ”Vårt API är öppet, så alla som är intresserade har tillgång till Atlasmotorn. På så vis kan de testa saker och lära sig att programmera den”, säger han. ”Det är möjligt att göra anpassningar för yoga, pilates och simning eller för vårdindustrin – exempelvis skulle man kunna övervaka förloppet av Alzheimers sjukdom eller Parkinsons sjukdom.”
Våra framtida hem
En sak som framstår som tämligen säker är att det år 2020 kommer att vara enklare att ha koll på sin träning och se till att den verkligen blir av. ”Ett viktigt område är smarta hem”, säger Juneja. ”Jag gick på en föreläsning av Samsungs VD, som berättade att våra hem kanske kommer att kunna erbjuda olika alternativ. Om en apparat till exempel vet att du ska sticka ut och springa vid lunchtid kan den föreslå en optimerad meny utifrån vad du har i kylskåpet. Man kan tänka sig robotar i hemmet som kan påminna en om att det är dags att träna utan att man behöver betala dyra pengar för en personlig tränare, som mer inåtvända personer kanske dessutom upplever som dömande ifall de inte klarar av att göra ett visst antal situps.”
Till syvende och sist handlar träningens framtid lika mycket om etik och känslor som om vetenskap och teknik. ”Om ditt hem utifrån information från sensorer på eller i din kropp vet om att du har fått i dig lite fler kalorier än normalt på jobbet, ska det då låsa kylskåpsdörren när du kommer hem?” frågar sig Juneja. ”Om en smart toalett analyserar vad du har ätit, skulle du vilja att den skickar en individuellt anpassad meny till kylskåpet utifrån informationen som den har fått fram? Den stora frågan är: även om det är tekniskt genomförbart, vill vi ha det? Vill vi ha ett liv som styrs av algoritmer eller av känslor?”
