Som småbarnsförälder får man räkna med att det blir en hel del förkylningar och ibland även magsjuka som barnen ”tar med sig hem” från förskola och skola. Nu var det dags igen…

Tränade ett bra pass i tisdags även om jag kände att jag nog hade ”något i kroppen”. Igår och idag är jag ordentligt förkyld med halsont, hosta, matthet osv. Så det blir definitivt några träningsfria dagar nu. Å andra sidan är jag glad så länge familjen slipper vinterkräksjukan.

Men det är alltid surt att dra på sig en förkylning, kan vara extremt frustrerande särskilt om man har satt upp särskilda träningsmål. Å andra sidan så kan jag konstatera att hela 2015 har jag varit relativt förskonad och upplevt mig själv ”friskare” än på flera år. Har haft färre antal förkylningar och liknande problem och jag är övertygad om att mitt immunförsvar fungerar bättre nu när jag är i betydligt bättre fysisk form än jag varit på länge.

Det är en liten värld vi lever i!

Vid något pass på gymmet i december förra året bad jag en kille som körde olympiska lyft utmed mig om hjälp med pass när jag körde lite tyngre i bänkpressen. Ser för övrigt rätt kul ut med olympiska lyft, kanske något att prova framöver! Fast jag vet inte med ett dåligt knä, en rygg med ett diskbråck som möjligen precis läkt och en allmän rörlighet i kroppen som definitivt kunde ha varit bättre så kanske man skall avvakta lite på det… 😉

Nåväl, sedan december har Ashkan och jag sprungit på varandra på gymmet i Täby ett flertal gånger. Bland snack om träning, bilar och allt möjligt kom det fram att även Ashkan hade en bakgrund från norra delen av Sverige. Det visade sig till och med att han hade anknytning och kände personer från de byar där jag själv växt upp! Ibland är det rätt fascinerande när man träffar nya människor att det inte är allt för sällan som man redan har gemensamma bekanta, är uppvuxen i samma stad eller på annat sätt redan har något gemensamt! 🙂

/Robert