Igår hade vi Gladiatorjobb på lite olika Coop i Stockholmsområdet. Det var länge sedan jag hade på mig min Pansar dräkt och det kändes bra att ta på sig den igen ????
Många barn kom och hälsade på och alla ser fram emot en ny säsong.
Snart är det inspelning av nästa säsong, vi kör i Sundsvall som vanligt och om ni vill så kan ni sitta i publiken, biljetter kan ni köpa här: Gladiatorerna – Biljetter
Sen hängde jag med Ako, vi stack till Kista Gallerian, där käkade vi lite munkar…det är vi värda ????
Sjukt gott! Ako köpte ett 12 pack haha…ingen deff där.
Sen köpte jag ett par nya snygga jeans på G-Star.
Sen åkte jag hem till Linköping.
Idag har vi haft Intoduktionskurs på CrossFit Highway. Deltagarna fick lära sig vad CrossFit handlar om, gå igenom teknik i press, knäböj, marklyft och olympiska lyft.
Jag har 21 års erfarenhet av styrketräning, har tävlat i alpin skidåkning i 15 år, rugby i 20 år och spelat 17 A-landskamper med Svenska Rugbylandslaget. Nu satsar jag på Crossfit och att ta mig till Crossfit Games som Master år 2017, då jag fyllt 40 år. Jag bloggar främst om min Crossfit-satsning, mina tankar kring träning och Gladiatorerna – min galna karaktär Pansar har väl ingen missat. 🙂 Men jag skriver även om mitt familjeliv med mina tjejer Nicole och Zoe och min fru Jill och annat kul som min rastlösa personlighet hittar på. Häng med så kör vi! Vill ni nå mig för event kan ni maila till:
Lördag och andra dagen på Fitnessgalan. Idag kom det riktigt mycket folk men vi i Svenskt Kosttillskott montern var grymt laddade och det var en kul dag på alls sätt.
Många kom och köpte min Core Performance och jag signade flera av dem.
Alla som har signade burkar kommer kunna vara med i en Instagram tävling jag har snart och vinna fler, så be om att få den signad om ni köper den imorgon ????
Hugo kom förbi och hälsade på, alltid kul att träffa han och söta Molly.
Kl 14:00 höll jag min föreläsning igen i Annexet och idag kom det mycket folk på riktigt.
Jag blev mycket glad när jag såg hur många som kommit och extra laddad för att göra en bra föreläsning. De var en grym publik att prata för och jag gjorde tack vare dem min bästa föreläsning hittills, stort tack för att ni kom!
Sen blev jag intervjuad av Mucles.se, alltid lika trevligt.
Jag hålla koll på Lukas och Timmy så att de inte drack upp all PWO haha
Alexander Elebro kom också och hälsade på mot slutet.
När Galan stängde åkte vi till Crossfit Solid och tränade. Jag, Alex, Ako, Amanda och Lanner körde Gorillafitness WODen jag hade i proggen.
På tid gör:
50 cal rodd
50 Toes to bar
50 Wallballs
50 Hantel Snatch (varannan, 32,5 kg)
Den var riktigt kul och det blev jämnt. Jag var klar först med TTB och även WB, jag viste att Snatchen på slutet var min svaghet och jag behövde gå in i den med ledning. Men Alex var för bra där och vilade inget kändes det som, jag bröt upp mer och han var klar först på 9:41. Sen Amanda på 9:50, jag på 9:51 och Ako på 10:50. Lanner kände sig sliten och valde bryta vid något läge, han har regionals att tänka på.
Lukas körde 2 av regionals WODarna och såg riktigt bra ut. Det var ett kul pass och vi skrattade mycket.
Sen åkte jag, Lanner, Lukas och min bror Martin till galamiddagen på Fitnessgalan och åt.
Det var trevligt och vi stannade ett tag. Sen stack jag och brorsan på bio och såg Big Game, den var riktigt dålig, se inte den…men jag fick äta lite godis i alla fall haha ????
Jag har 21 års erfarenhet av styrketräning, har tävlat i alpin skidåkning i 15 år, rugby i 20 år och spelat 17 A-landskamper med Svenska Rugbylandslaget. Nu satsar jag på Crossfit och att ta mig till Crossfit Games som Master år 2017, då jag fyllt 40 år. Jag bloggar främst om min Crossfit-satsning, mina tankar kring träning och Gladiatorerna – min galna karaktär Pansar har väl ingen missat. 🙂 Men jag skriver även om mitt familjeliv med mina tjejer Nicole och Zoe och min fru Jill och annat kul som min rastlösa personlighet hittar på. Häng med så kör vi! Vill ni nå mig för event kan ni maila till:
För drygt två veckor sedan drog vi till Mallorca hela familjen! Vi fick en vecka med sol, bad och bodde på ett hotell alldeles utmed stranden!
Jag bestämde mig faktiskt för att ta en paus i pågående diet men ändå lägga mig på någon slags rimlig nivå och absolut inte göra extrema utsvävningar och frossa i strips, burgare, pizza osv. Det är ju inte så att den typen av mat saknas på dessa turistorter men det finns faktiskt alternativ för den som vill. Det är ofta inga problem att beställa in en tonfisksallad till lunch istället för en flottig burgare med minst lika flottiga strips! Vill man variera mellan dagarna så finns ofta även Ceasarsallad i menyerna. Man vill ju inte helt sabba flera veckors disciplinerad insats!
När det kom till träningen så ordnade min coach Sanna Backman med cirkelträningspass som jag körde på stranden på mornarna. Eftersom jag inte hade tillgång till ett gym på hotellet fick dessa intensiva cirkelträningspass bli mitt sätt att hålla förbränningen uppe och ge kroppen möjlighet att inte dega till sig helt och hållet!
Det finns hur många övningar som helst för att kunna hålla igång även när man är på resande fot. Det fungerar att göra på hotellrummet, ute i parken eller som i mitt fall nere vid stranden längs strandpromenaden.
Burpees
Jumping jacks
Utfallsteg
Crunches
Rygglyft
Armhävningar
Knäböj
Upphopp
Osv.
De flesta dagarna började med frukost följt av korta intensiva cirkelträningspass på ca 20-25 min och sedan fick resten av dagarna bestå av bad i Medelhavet och mysiga varma sköna sommarkvällar tillsammans med familjen!
Nu är vi tillbaka sedan drygt en vecka och jag har kört några pass på gymmet och kommit in i dieten igen! Tyvärr krånglar ryggen igen men efter dagens benpass känner jag mig ändå rätt optimistisk!
Jag har bestämt mig för en förändring! Det går inte att leva på gamla meriter och en föråldrad självbild hur länge som helst. Under de senaste 15 åren har jag misskött min kropp, hälsa och träning. Kraftig övervikt, dåliga kolesterol- och blodsockervärden och tresiffrigt midjemått har varit ett faktum allt för länge, även om jag tidigare inte velat erkänna det för mig själv. Men nu får det vara slut med det. Jag startade min resa mot goda tränings- och kostvanor och en riktigt vältränad fysik i januari förra året. Jag har kommit en bra bit på väg men mycket arbete återstår! Jag bloggar om mina medgångar, motgångar och allt där emellan längs resan mot min bästa form någonsin! 1998 och 22 år gammal ställde jag upp i SM-kvalet i Athletic Fitness och var då i mitt livs bästa form. Genom hård träning och disciplinerad kosthållning siktar jag nu, knappt 20 år senare, på att komma i ännu bättre form i samband med att jag närmar mig 40-strecket!
Nu är inte så fallet men vore jag paranoid skulle jag nästan kunna få känslan av att det anses mer ”politiskt korrekt” att inte använda sig av proteinpulver. Åtminstone utanför fitnesskretsar. Ibland är det som om det finns ett principiellt motstånd gentemot protein i pulverform. Vill man dra det till sin spets så kan man, möjligen felaktigt, få uppfattningen att vissa anser att proteinpulver börjar lukta doping… Det är absolut inte uttalat men jag tycker mig ibland förnimma en underton. Lyckligtvis tror jag att just det handlar om ren okunskap.
Jag är medveten om att några av länkarna inte längre är öppna för publik läsning men ni får tro mig när jag säger att temat är genomgående samma som i de övriga artiklarna.
Den röda tråden som löper genom den här typen av artiklar handlar om att förklara att s.k. proteintillskott är onödigt och inte ger någonting. Ofta avslutas de argumenterande resonemangen med ”en varierad kost räcker gott och väl”. Jag kan på sätt och vis förstå tanken. Människor bör först och främst fokusera på de stora penseldragen. Se till att få en kontinuitet i din träning, sluta dricka litervis med läsk, äta en hyfsat balanserad kost och undvik snabbmat från närmaste Drive-In osv. När den här typen av ”hygienfaktorer” är på plats kan du ta nästa steg och säkerställa ett väl avvägt proteinintag.
Men i sin iver att övertala oss ambitiösa gymbesökare, fitness-intresserade och våra gelikar att vägen till ett sundare liv, en bättre hälsa och en vältränad kropp inte börjar med en beställning av två hinkar proteinpulver utan snarare med ett beslut att ta tag i sin träning så tenderar kommunikationen att i vissa fall bli lite negativt vilseledande snarare än neutral och mer korrekt. I en av artiklarna ovan säger ”experten”:
”För de allra flesta som tränar, till och med på hög nivå, räcker det faktiskt att man har koll på vad man äter, vilka livsmedel som innehåller protein samt när och hur mycket man ska äta av det. Det är ytterst få som behöver ett tillskott av protein.”
I princip ett bra budskap men synar man det lite mer ingående så inser man att framför allt kopplingen mellan just mängden protein och s.k. tillskott av protein fallit bort. De flesta kan ställa sig bakom ovanstående vilket i praktiken kan tolkas som:
Lär dig vilka livsmedel som kan tjäna som goda proteinkällor – inte speciellt kontroversiellt
Lär dig när du bör äta protein – inga större överraskningar för de flesta, exempel på bra måltidsordning är inte svårt att hitta på nätet
Lär dig hur mycket protein man skall äta – här finns det fortfarande väldigt olika uppfattningar och det är här kärnan till proteinpulvrets vara eller icke vara egentligen finns – för det handlar i praktiken mer om mängden protein än om formen av protein
På Livsmedelsverkets hemsida så står där att WHO rekommenderar 0,8 gram per kilo kroppsvikt för vuxna individer. För den som tränar ”mycket hårt” enligt Livsmedelsverket så kastar de in en brasklapp ”…det finns studier som tyder på att behovet bland elitidrottare kan vara så högt som 1,4-1,8 gram per kilo kroppsvikt.”
För många av oss som hållit oss ajour ett tag med kraftsport-, bodybuilding- och fitnessvärlden så känns 2 gram per kilo kroppsvikt som någon form av skall vi säga ”referensnivå”. Så länge jag kan minnas och säkerligen under flera decennier innan dess har denna möjligen ovetenskapliga ”regel” hjälpt många atleter att lägga på sig kvalitativ muskelmassa tillsammans med tung styrketräning. Man kan notera att Livsmedelsverket blygsamt nämner studier som indikerar att elitidrottare troligen behöver proteinmängder större än för gemeneman men fortfarande faktiskt under denna ”referensnivå”.
7 kg kyckling i veckan
Genom en kaloritabell och några enkla slag på en miniräknare kan jag räkna fram att mitt dagliga proteinbehov (2g/kg kroppsvikt) kräver att jag äter motsvarande ca 1 kg kycklingfiléer per dag. I princip fullt möjligt men i praktiken väldigt tråkigt och framför allt väldigt opraktiskt. Det blir 7 kg kycklingfiléer i veckan att handla, bära hem, tillaga, kyla, värma osv.
Proteinpulver medför en frihet och flexibilitet som möjliggör att jag kan hålla det proteinintag som jag faktiskt har behov av för att kunna bygga och bibehålla muskelmassa utan att behöva lägga mycket tid och energi på det.
Man kan naturligtvis argumentera för att kyckling, kalkon, magert kött osv. är bättre proteinkällor än proteinpulver men det är en annan diskussion. Under mina senaste 2 år av medveten kosthållning och träning har jag fått goda resultat och jag har definitivt använt mig av proteinpulver som proteinkälla och som en del av min kost.
Här är det viktigt att påpeka att det proteinet jag får i mig via en proteindrink inte är ett tillskott utan utgör en del av mitt totala proteinintag för att faktiskt fylla mitt behov.
Det finns i och för sig inget som säger att jag inte skulle ha erhållit ännu bättre resultat om jag ersatt proteinpulvret med färska råvaror av t.ex. fisk, kött och fågel men enkelheten och flexibiliteten med koncentrerat protein i form av pulver överväger och jag tror helt enkelt inte att den eventuella skillnaden i resultat hade varit värt besväret.
Nu för tiden när någon suckar och skeptiskt frågar ”om det där verkligen ger något” när de ser mig blanda en proteindrink så svarar jag att det inte handlar om något märkvärdigt eller något magiskt mirakelpulver. Det är bara mat i koncentrerad form som går snabbt att få i sig och underlättar min vardag. Jag vet inte om vederbörande fullt ut och genuint förstår vad jag menar men det är i alla fall så jag ser på det!
I 20-års åldern tränade jag mycket och höll mig utan större ansträngning i god fysisk form. 10 år senare låg träningen i princip på hyllan och tillsammans med den även ambitionen att ta hand om min kropp. Jag åt lika mycket mat som tidigare men tränade och motionerade betydligt mindre. Det resulterade i kraftig övervikt, dåligt kondition och usla hälsovärden. För två år sedan startade jag resan tillbaka till god fysisk form och en sund livsstil. Genom hård och målmedveten träning och en medveten kosthållning uppnådde jag mitt livs bästa form under samma år som jag fyllde 40! Träning och sundare kostvanor har inte bara gett mig formen tillbaka utan även mer energi och ork i vardagen. Här bloggar jag om mina samlade erfarenheter kring träning från början av 90-talet och fram till idag. Jag hoppas kunna inspirera och bidra att Du som läser min blogg lyckas ännu bättre med din egen träning! Kom ihåg att det aldrig är för sent!
Är inne på sjätte veckan på min diet och det både känns och syns att det går framåt! Samtidigt har jag under förra veckan och i början av denna vecka varit extremt trött till och från. Min ork och energi har räck drygt en 1/2 dag sedan har det varit stopp. Och när jag säger stopp menar jag stopp. Det har stundtals nästan gjort fysiskt gör ont att röra sig. Bättre nu men tror att jag behöver se till att vara noga med att få den återhämtning som krävs.
I år firar vi midsommar hemma hos mina föräldrar i ett ljust sommarnorrland. Håller självklart i dieten men efter lite avstämning med min coach Sanna Backman valde jag att faktiskt göra ett avsteg efter lunchtid på midsommaraftonen och resten av den dagen. Jag hoppas att ett hårt HIIT-pass på förmidaggen på midsommarafton hjälper till att i viss mån kompensera för ett något högre kaloriintag dagen till ära. Inga våldsamma frosserier men helt enklet lite mer mat och kanske inte helt samma basvaror som normalt.
Bröst och axlar på välbekanta Träna i Umeå i torsdags! Har möjligen tappat lite i styrka men jag antar att man får räkna med…
Traditionellt midsommarfirande hemma hos mina föräldrar tillsammans med andra bybor med sång och dans kring midsommarstång och picknick på gräsmattan efteråt! Riktigt tur med vädret också, runt 20 grader och sol!
Klar för middag och fortsatt midsommarfirande tillsammans med vänner inne i Umeå stad
Idag midsommardagen har jag kört ett hyfsat ok ryggpass och ätit som vanligt enligt diet! Skönt att vara on-track igen! Nu blir det semester några dagar till uppe i norrland innan det bär av söder ut igen tillbaka hem till Täby!
Jag har bestämt mig för en förändring! Det går inte att leva på gamla meriter och en föråldrad självbild hur länge som helst. Under de senaste 15 åren har jag misskött min kropp, hälsa och träning. Kraftig övervikt, dåliga kolesterol- och blodsockervärden och tresiffrigt midjemått har varit ett faktum allt för länge, även om jag tidigare inte velat erkänna det för mig själv. Men nu får det vara slut med det. Jag startade min resa mot goda tränings- och kostvanor och en riktigt vältränad fysik i januari förra året. Jag har kommit en bra bit på väg men mycket arbete återstår! Jag bloggar om mina medgångar, motgångar och allt där emellan längs resan mot min bästa form någonsin! 1998 och 22 år gammal ställde jag upp i SM-kvalet i Athletic Fitness och var då i mitt livs bästa form. Genom hård träning och disciplinerad kosthållning siktar jag nu, knappt 20 år senare, på att komma i ännu bättre form i samband med att jag närmar mig 40-strecket!
Inte alla inser det höga kilopriset på muskelmassa
24 mar 2017
Det har hänt vid ett flertal tillfällen att männikor i min närhet t.ex. vänner, kollegor eller bekanta i något sammanhang slängt ur sig:
”…man ser ju att du har lätt för dig att lägga på dig muskler, själv har jag…”
Vänta nu… tänker jag varje gång. Vad hörde jag precis? (Jag säger dock ofta ingenting utan låter det passera)
”…man ser ju att du har lätt för dig att lägga på dig muskler…”
Skall inte påstå att detta hänt ofta men det har definitivt hänt för många gånger genom åren för att bara råka vara enstaka ogenomtänkta yttringar från enstaka individer. Sannolikt finns en bredare generell okunskap om hur högt priset för muskelmassa faktiskt är, och i synnerhet bland majoriteten som finns utanför ”fitnessvärlden”. Detta trots att de ofta motionerar, tränar eller på något sätt idrottar själva.
För dessa uttalanden behöver absolut inte komma från soffliggande, otränade individer som åtminstone för hälsans skull kanske borde göra ett ryck, snarare tvärt om. De sysslar redan ofta med löpning, cykling, längdskidåking eller någon annan konditionsbaserad idrott och tränar hårt inför allt ifrån Vasaloppet, Lidingöloppet till Vätternrundan osv.
Vi som lägger ner alla dessa timmar på gymmet, mäter och väger våra matportioner varje dag och är måna om tillräcklig sömn per dygn. Vi som har slutat med att driva planlöst runt på gymmet utan sätter ihop våra kost- och träningsprogram, planerar våra träningsperioder och tränar metodiskt, vi får kanske ödjukt konstatera att långt ifrån alla i vår närhet förstår hur högt kilopriset på ren muskelmassa faktiskt är. I synnerhet om den skall vara visuellt påtaglig genom samtidiga låga kroppsfettsnivåer.
För den oinvigde är det sannolikt svårt att faktiskt inse och förstå vad ”bara ynka” +1 kg ren muskelmassa på en mänsklig kropp kostar. Och då tänker jag på betalningen som skall ske i följande valuta:
Vilja – uppvisa och utveckla din mental styka
Engagemang – avsätta tid och energi
Envishet – våga utmana sig själv, kliv utanför din egen bekvämlighetszon
Vardaglig disciplin – också träna den där dagen då du helst velat åka hem, lägga dig i soffan och slå på TV:n
Vardaglig planering – inte lämna ditt matintag till slumpen utan alltid ligga steget före
Fysisk smärta – tvinga dig att fortsätta fast det gör ont, för varje set motivera dig mentalt att välkomna smärtan
Prioritering – våga avstå och tacka nej till saker för att lägga tiden och energin på det som ger dig något
Tålamod – fortsätta fast du inte fått resultatet du ville ha och efter det fortsätta igen… och efter det fortsätta igen… osv
Listan kan göras lång…
Vi pratar alltså om ett slutresultat på +1 kg ren muskelmassa alltså utan ett eventuellt bulkfettsmassa på 5 kg. Har man som mål att dubbla det, lägga på sig +2 kg ren muskelmassa, vilket inte är ett orealistiskt mål på t.ex. år, så krävs det åtminstone på papperet dubbelt så stor insats.
Ett annat och klassiskt exempel på oförståelsen kring priset för kvalitativ muskelmassa är den klassiska Arnold-anektdoten. Jag är övertygad om att vi är många som någongång hört någon (ursäkta tjejer men denna någon är ofta en tjej även om jag vet att det definitivt finns tjejer som träningsmässigt skulle köra åttor kring mig) argumentera för att använda lättare vikter och ”inte så tungt” då man ”inte vill gå omkring och se ut som Arnold”. Känns den igen? Det är som att allt bruk av hantar över 3 kg skulle medföra en överhängade risk att lägga på sig kilovis med (groteska) muskler helt oavsiktligt…
Själv har jag inte som mål att se ut som Arnold men jag vet att jag kan träna i princip hur hårt jag vill men fortfarande inte ha något att oroa mig för. Alla skall veta, inklusive de som fått uppfattningen att jag har lätt att lägga på mig muskler, att det klassiska svaret Arnold gav till alla de som tog av stånd från hans uppenbarelse och sa sig inte vilja se ut som honom,
”Don’t worry, you never will”
det svaret hade han även gett mig. Och då gör jag ändå allt för att upprätthålla mängden muskelmassa jag samlat på mig över åren och möjligen lägga till något kg till på rätt ställen utan en massa onödigt fett. Där någontstans börjar vi närma oss en målande beskrivning som förhoppningsvis kan börja ge en rättvis bild av hur ”lätt” det är att bygga muskler!
Var ödmjuk och ha förståelse för delar av omvärldens oförståelse och okunskap. Men vet också med dig att det trots allt finns gelikar på gymmen, i boxarna och på träningsanläggningarna runt om i landet som förstår. När dessa individer ser dig vet de hur mycket du slitit, kämpat och ”betalat” för att faktiskt komma dit du kommit. Jag är en av dessa individer, vi ses i på gymmet!
I 20-års åldern tränade jag mycket och höll mig utan större ansträngning i god fysisk form. 10 år senare låg träningen i princip på hyllan och tillsammans med den även ambitionen att ta hand om min kropp. Jag åt lika mycket mat som tidigare men tränade och motionerade betydligt mindre. Det resulterade i kraftig övervikt, dåligt kondition och usla hälsovärden. För två år sedan startade jag resan tillbaka till god fysisk form och en sund livsstil. Genom hård och målmedveten träning och en medveten kosthållning uppnådde jag mitt livs bästa form under samma år som jag fyllde 40! Träning och sundare kostvanor har inte bara gett mig formen tillbaka utan även mer energi och ork i vardagen. Här bloggar jag om mina samlade erfarenheter kring träning från början av 90-talet och fram till idag. Jag hoppas kunna inspirera och bidra att Du som läser min blogg lyckas ännu bättre med din egen träning! Kom ihåg att det aldrig är för sent!
”Min älskade & hatade kropp” var temat under förra veckan hos TV4 i programmet Malou efter 10. Syftet enligt redaktionen var ”att lyfta fram motrörelsen till kroppshetsen och fetthatet som finns i samhället”. Programmen skapade heta känslor och intensiv debatt! Inte minst bland medverkande som tyckte både det ena och det andra.
Jag tänker inte komma med pekpinnar, oönskade påhopp eller annat som uppenbarligen får många att känna ökad press, stress och hets. Men jag kan ändå ta tillfället i akt och blicka tillbaka och se var jag landar när jag tittar på mina egna erfarenheter.
Det är ändå så att jag upplever starkt att min generella hälsa och livskvalité är ofantligt mycket bättre nu, nästan 25 kg lättare i kroppen, än den var för 3 år sedan. Det är en sak att jag rent styrkemässigt blivit starkare i alla möjliga övning i gymmet men utöver det så räcker min ork och energi till så oändligt mycket mer i min vardag numera även utanför gymmet. Detta trots att jag fortfarande ligger mitt i diet med rejält kaloriunderskott! Det går inte att nog understryka vilken enorm skillnad det faktiskt handlar om! Jag tror nästat att det är så att en förändring av den här typen måste vara självupplevd för att man fullt ut skall förstå! Kanske kan jag föreställa mig vilken skillnad det måste vara för dem som vägt ännu mer för att sedan landa i en mer normal, hälsosam vikt men jag vet faktiskt inte om jag fullt ut kan förstå det.
När jag påbörjade denna förändringens resa i början av 2015 vägde jag 95 kg och ett BMI på 31,4. Enligt socialstyrelsen kvalificerade jag därmed in mig själv i kategorin Fetma grad 1. Tidigare, i mitten av sommaren 2012, vägde jag strax under 105 kg och hade då ett BMI strax precis under 35, alltså på gränsen till Fetma grad 2.
Man skall ta BMI-världen med en nypa salt i synnerhet om det finns lite mer muskelmassa i botten men det är tämligen enkelt att rent visuellt se att jag utan tvekan bar omkring på mer fett än vad som kan anses både nödvändigt och hälsosamt.
Jag betvivlar inte att man kan, vill och är lycklig med lite fler fettkilon på sin kropp, absolut! Och jag var själv absolut inte olycklig, totalt miserabel eller upplevde en dålig livskvalité som överviktig men som sagt den ork, energi och belåtenhet som jag upplever till stor del i min vardag nu fanns aldrig på kartan när jag vägde >100 kg!
Med det sagt, vill rikta mig till er som kanske befinner er mitt i era egna förändringsresor och önska er lycka till i strävan mot en lättare och mer vältränad kropp, med högre livskvalité och mer energi i era vardagar! Kör ända fram till det utsatta målen och sätt därefter upp nya! Det är så värt det!
I 20-års åldern tränade jag mycket och höll mig utan större ansträngning i god fysisk form. 10 år senare låg träningen i princip på hyllan och tillsammans med den även ambitionen att ta hand om min kropp. Jag åt lika mycket mat som tidigare men tränade och motionerade betydligt mindre. Det resulterade i kraftig övervikt, dåligt kondition och usla hälsovärden. För två år sedan startade jag resan tillbaka till god fysisk form och en sund livsstil. Genom hård och målmedveten träning och en medveten kosthållning uppnådde jag mitt livs bästa form under samma år som jag fyllde 40! Träning och sundare kostvanor har inte bara gett mig formen tillbaka utan även mer energi och ork i vardagen. Här bloggar jag om mina samlade erfarenheter kring träning från början av 90-talet och fram till idag. Jag hoppas kunna inspirera och bidra att Du som läser min blogg lyckas ännu bättre med din egen träning! Kom ihåg att det aldrig är för sent!
2015 års nyårsafton bjöd på en mycket god och och extremt mättande nyårsmiddag hemma i vårt hus tillsammans med goda vänner! Och ja, självklart blev det kalorinivåer högt över de blygsamma nivåer jag vant min kropp med under en längre tid.
Till förrätt en välsmakande löjromstoast.
Oxfilé med potatisgratäng till huvudrätt smakade utsökt!
Någon timme innan 12-slaget intogs klassisk marängsviss med vaniljglass, bananer, jordgubbar och chokladsås.
Och när man ändå höll påså fortsatte jag på kvällens tema och avslutade med lite tårta efter 12-slaget också! ????
Men nu är det slut på frosseriet och uppriktigt sagt skall det bli skönt att slippa den konstant utspända magen fylld med julmat som jag burit runt på under drygt en veckas tid. Det är nog inte osannolikt att jag lagt på mig något kilo under julledigheten…
Dags för reset
Idag körde jag årets första träningspass! Kändes faktiskt rätt bra även jag känner mig lite ”sladdrig” i kroppen efter all julmat! ????
På måndag skrider jag till verket med planen att nå min livs bästa form lagom till jag fyller 40! Jag återkommer till min plan längre fram. De två första veckorna består i huvudsak av:
4 styrketräningspass per vecka där jag tränar igenom hela kroppen på två pass. Träning av armar (både biceps och triceps) kommer få stå tillbaka till fördel för fler set för mina svagare muskelgrupper t.ex. axlar och vader.
Strikt begränsat kaloriintag på ca 1300-1700 kcal/dag. Ganska lågt men av erfarenhet från förra året vet jag att min kropp reagerar först på rätt kraftigt underskott.
Cykling av kolhydrater där kolhydraterna planeras in lunch och/eller middag på träningsdagar
Efter två veckor kommer jag göra en BodPod-mätning för att se var min startpunkt helt enkelt hamnar! Känns bra att resan startar upp igen!
Jag har bestämt mig för en förändring! Det går inte att leva på gamla meriter och en föråldrad självbild hur länge som helst. Under de senaste 15 åren har jag misskött min kropp, hälsa och träning. Kraftig övervikt, dåliga kolesterol- och blodsockervärden och tresiffrigt midjemått har varit ett faktum allt för länge, även om jag tidigare inte velat erkänna det för mig själv. Men nu får det vara slut med det. Jag startade min resa mot goda tränings- och kostvanor och en riktigt vältränad fysik i januari i år. Jag har kommit en bra bit på väg men mycket arbete återstår! Jag bloggar om mina medgångar, motgångar och allt där emellan längs resan mot min bästa form någonsin! 1998 och 22 år gammal ställde jag upp i SM-kvalet i Athletic Fitness och var då i mitt livs bästa form. Genom hård träning och disciplinerad kosthållning siktar jag nu, knappt 20 år senare, på att komma i ännu bättre form i samband med att jag närmar mig 40-strecket!
I morse var det dags att kontrollera vikten, kollar alltid vikten lördag eller söndag morgon på fastande mage direkt efter att jag stigit upp. Alltid lika spännande att se om vikten följer känslan jag haft under veckan som gått. En positiv känsla kan exempelvis vara att jag flera gånger under senaste veckan haft hungerkänslor mellan måltider och då lyckats hantera dessa utan att ta en extra riskaka. Om nu hunger kan anses vara positivt?
Känslan i veckan har varit positiv vilket också visade sig konkret i morse. Vågen visade 85,2 kg vilket är en minskning med 1,1 kg sedan förra helgen! Jag har en Withings Wi-Fi Body Scale som automatiskt loggar bl.a. vikt, fettmassa och BMI direkt från vågen till Withings molntjänst som man sedan kommer åt både via webbsida och App för iOS eller Android. Fungerar kanonbra!
Till vänster ser man min utveckling från 2 mars med 92,8 kg till dagens notering på 85,2 kg. BMI beräknas också även om det i princip är ett helt värdelöst begrepp eftersom det egentligen inte säger någonting vettigt. BMI tar som bekant bara hänsyn till längd och vikt och struntar fullkomligt i om vikten består av muskler, fett, vatten, ben eller annat lämpligt… Jag har även lagt in en desired weight på 80 kg. Viktmässigt låg mitt första delmål på 87 kg vilket jag glädjande nog har uppnått för några veckor sedan! Mitt andra delmål som jag siktar på nu har jag satt till 80 kg.
Till höger kan man även se andelen fettmassa. Withings-vågen, som så många andra vågar av liknande slag, mäter kroppsfett genom s.k. bioimpedans. Skickar en liten (ofarlig får man hoppas ) ström genom kroppen och gör sedan en beräkning på det. Jag har läst lite om denna mätmetod på nätet och det tycks finnas mycket som tyder på att metoden är högst osäker. Withings kräver att man ställer in ”kroppsprofil” för att presentera andel kroppsfett. Om jag använder Normal kroppsprofil blir min fettandel högre jämfört med om jag använder Athletic. Jag har valt att använda Normal eftersom jag tycker att värdena jag får om jag använder Athletic ser lite väl optimistiska ut. Oavsett exakthet så går det att följa en relativ utveckling och jag kan konstatera att trenden är positiv!
Nöjd med veckans resultat och i synnerhet då jag samtidigt rent styrkemässigt känner att jag faktiskt har ökat lite i t.ex. marklyft!
Jag har bestämt mig för en förändring! Det går inte att leva på gamla meriter och en föråldrad självbild hur länge som helst. Under de senaste 15 åren har jag misskött min kropp, hälsa och träning. Kraftig övervikt, dåliga kolesterol- och blodsockervärden och tresiffrigt midjemått har varit ett faktum allt för länge, även om jag tidigare inte velat erkänna det för mig själv. Men nu får det vara slut med det. Jag startade min resa mot goda tränings- och kostvanor och en riktigt vältränad fysik i januari i år. Jag har kommit en bra bit på väg men mycket arbete återstår! Jag bloggar om mina medgångar, motgångar och allt där emellan längs resan mot min bästa form någonsin! 1998 och 22 år gammal ställde jag upp i SM-kvalet i Athletic Fitness och var då i mitt livs bästa form. Genom hård träning och disciplinerad kosthållning siktar jag nu, knappt 20 år senare, på att komma i ännu bättre form i samband med att jag närmar mig 40-strecket!
För drygt en vecka sedan gick jag på semester! Jobbade min sista dag förra torsdagen för att kunna fira 10-årig bröllopsdag tillsammans med min älskade Malin fredagen den 1 Juli! Vi började dagen med en helikoptertur över Stockholm och sedan firande vi med middag och övernattning i herrgårdsmiljö. En riktigt cheat-kväll alltså med god mat och dryck! Gott! ????
På lördagen och dagen efter var det tillbaka på rälsen igen med träning och diet!
Men så var det det här med att gå på semester. Det verkar nästan oundvikligt men ofta blir veckorna och dagarna innan sommarsemestern väldigt intensiva och tiden räcker knappt till. Det är mycket som skall vara klart på jobbet innan det blir sommar. Jag kan konstatera att dessutom ligga på diet och hinna med att träna 6-7 gånger i veckan tar inte bara mycket tid utan också energi. Av den anledningen har uppdaterandet av bloggen under de sista två veckorna fått stå tillbaka då tiden och faktiskt även orken har inte riktigt funnits. Jag skall väl villigt erkänna att stressnivån nog varit lite väl hög de senaste veckorna vilket i sig också gjort att jag sovit sämre. Det i sin tur skapar sämre förutsättningar för återhämtning för att inte tala om den mentala påfrestningen att stundtals hantera hunger eller åtminstone suget efter ”någonting mer” att stoppa i munnen och fylla matsäcken med.
Dessutom hade jag (rätt eller fel av mig!) också planerat in att byta trallen på farstubron under mina första semesterdagar. Det var väl riktigt tur att min käre far kunde hjälpa till så att det fanns någon ork kvar att åka till gymmet på kvällen och beta av mina träningspass!
Nu är brorenoveringsprojektet klart och jag har fått god sömn de sista två dygnen. Någon kort powernaps på eftermiddagen gör dessutom susen så nu börjar jag känna att näsan börjar komma upp ovanför vattenytan igen!
I morse vägde jag in på 79,3 kg och det känns självklart jättebra! Hade satt som ambition att klara 80 kg-gränsen denna vecka vilket jag kan konstatera gått vägen trots stressen, sömnbristen och låg energinivå.
Dagens armpass kändes som ett bland de bättre passen på länge! Känns att lägre stressnivå och mer sömn gör skillnad!
Jag har bestämt mig för en förändring! Det går inte att leva på gamla meriter och en föråldrad självbild hur länge som helst. Under de senaste 15 åren har jag misskött min kropp, hälsa och träning. Kraftig övervikt, dåliga kolesterol- och blodsockervärden och tresiffrigt midjemått har varit ett faktum allt för länge, även om jag tidigare inte velat erkänna det för mig själv. Men nu får det vara slut med det. Jag startade min resa mot goda tränings- och kostvanor och en riktigt vältränad fysik i januari förra året. Jag har kommit en bra bit på väg men mycket arbete återstår! Jag bloggar om mina medgångar, motgångar och allt där emellan längs resan mot min bästa form någonsin! 1998 och 22 år gammal ställde jag upp i SM-kvalet i Athletic Fitness och var då i mitt livs bästa form. Genom hård träning och disciplinerad kosthållning siktar jag nu, knappt 20 år senare, på att komma i ännu bättre form i samband med att jag närmar mig 40-strecket!
Riktigt kul att så många kom.
Mycket bra text.
Tack Mathias!